För ungefär en vecka sen så hade jag möjligheten att vara i Etiopien en hel vecka med min pastor och hans son på en missionsresa! Jag tog såklart med mig kameran och inte ångrar jag det! Jag fick en hel del bra bilder, trots att det var väldigt länge sen som jag fotograferade.

 

Det har varit en underbar, givande vecka som just nu känns som den bara svepte förbi.

Vår uppgift var att åka ut till några byar i den västra delen av Etiopien för att undervisa i kyrkor som var rätt nystartade. Jag delade en gång, dels mitt vittnesbörd men också lite om vår identitet som troende. Hade jag inte fått halsfluss under resan hade jag delat en gång utöver vad jag gjorde.
Hela den här veckan har jag känt att jag fick mer än vad vi gav dem. Vi fick möta fantastiska människor som hade en sådan underbar glädje och givmildhet. Jag blev såklart mycket mer tacksam och ödmjuk än vad jag varit innan samtidigt som jag känner att jag förälskat mig i just afrika. Jag vill verkligen dit igen, vilket jag blev "varnad" innan jag åkte på resan. Det känns lite som jag är tom nu när jag är tillbaka, inte på grund av resan utan på grund av att jag just är hemma igen. Det känns lite "Vad är meningen att vara tillbaka igen? Jag vill ju vara där!" men jag får väl ta det som ett gott tecken antar jag.

Det är som jag sagt förut hemma och till folk efter resan: Man lever lite som i en bubbla här i Sverige och nu fick jag chansen att se den riktiga världen, både de negativa och positiva sidorna med den. Vi är så fruktansvärt bortskämda här i Sverige och tar så mycket för givet. Jag ska försöka att aldrig glömma och aldrig förlora denna tacksamhet som jag fått. Jag ska erkänna att jag känner mig rätt så liten nu i denna världen efter den här underbara resan. Det finns så mycket att se, så många människor att träffa och så mycket kunskap att få.

 

Känns mest som jag svamlar just nu, men det känns samtidigt skönt att få ner lite tankar genom tangentbordet. Hopppas ni gillar bilderna!