It's gonna be alright
Idag känner jag mer för att rulla ihop till en boll och bara försvinna under täcket.
Jag orkar inte. Orkar inte med att stå utanför och titta på. Titta på alla som har ett vanligt liv. Jag orkar inte vara orolig hela tiden och sedan spela kolugn när man får frågor av andra. Bävar varje gång jag träffar folk för att jag ska få frågan. Vill inte svara, ser ni inte att jag inte vill? Ena stunden är man glad för att allt går som smort och nästa så får man ett negativt besked och man är tillbaka på ruta ett. Sveriges byråkrati kan ta sig...
Kommentarer
Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)
URL/Bloggadress:
Kommentar:
Trackback