Söndagens små funderingar
(och oj: jag har en rubrik på svenska!)
Jag kollar igenom olika bloggar och läser. Kollar på bilderna, scrollar ner och läser om folk som shoppar hit och dit. Det ger mig en illamåendekänsla, samtidigt som jag tycker att kläderna är snygga. Jag var sådan, jag var en som shoppade direkt jag fick pengar i slutet av månaden. Det kvittade om jag behövde kläderna- jag skulle bara köpa något.
Visst, många anser att det är normalt, men sedan när? Sedan när är det normalt att det första man tänker på när man får sina pengar i slutet av månaden är kläder och att man måste gå och köpa det där plagget? Istället för att vara sådan så har jag inte shoppat sedan i höstas, undantag är högst fyra saker, vilket inte var ett frivilligt val utan jag har inga pengar. Och den här tiden har jag gått på "avvänjning". Dock kan jag känna avsaknad. Jag känner mig ful i mina kläder som, enligt mig själv, är gamla och jag saknar att kunna köpa något nytt. Den där glädjen man får när man har det där plagget som man trånat efter och äntligen kan säga att det är mitt. Det är nästan sorgligt hur kläder kan få en att må så bra. Nu saknar jag det dels också för att jag kan inte ta några snygga outfitbilder, inte för att jag någonsin gjort det. Men är man bloggnörd så är man.
Samtidigt är jag tacksam att jag inte har pengar, för nu uppskattar jag verkligen saker på ett helt annat sätt. Jag tycker verkligen att en hundring är mycket, och att åka buss kan till och med vara jobbigt då man sitter och tänker på hur mycket pengar som går åt. Förr så var en tjuga inget för mig, nu kan det ge mig illamående.
Det jag tror att jag vill komma fram till, med detta virriga inlägg, är att vi borde verkligen tänka på vad vi har. Klyschigt men sant. Jag är så tacksam att jag har någonstans att bo, att syster är snäll nog att inte kräva hyra då hon vet att jag inte har råd, att jag får mat varje dag, att jag har råd att gå på LOBC, att jag ens har råd att ha en mobil nu när jag knappt tjänar några pengar. Pengar kommer och går, och man borde verkligen värdesätta varje ynka krona man har för du vet aldrig hur länge den finns kvar.
Jag kollar igenom olika bloggar och läser. Kollar på bilderna, scrollar ner och läser om folk som shoppar hit och dit. Det ger mig en illamåendekänsla, samtidigt som jag tycker att kläderna är snygga. Jag var sådan, jag var en som shoppade direkt jag fick pengar i slutet av månaden. Det kvittade om jag behövde kläderna- jag skulle bara köpa något.
Visst, många anser att det är normalt, men sedan när? Sedan när är det normalt att det första man tänker på när man får sina pengar i slutet av månaden är kläder och att man måste gå och köpa det där plagget? Istället för att vara sådan så har jag inte shoppat sedan i höstas, undantag är högst fyra saker, vilket inte var ett frivilligt val utan jag har inga pengar. Och den här tiden har jag gått på "avvänjning". Dock kan jag känna avsaknad. Jag känner mig ful i mina kläder som, enligt mig själv, är gamla och jag saknar att kunna köpa något nytt. Den där glädjen man får när man har det där plagget som man trånat efter och äntligen kan säga att det är mitt. Det är nästan sorgligt hur kläder kan få en att må så bra. Nu saknar jag det dels också för att jag kan inte ta några snygga outfitbilder, inte för att jag någonsin gjort det. Men är man bloggnörd så är man.
Samtidigt är jag tacksam att jag inte har pengar, för nu uppskattar jag verkligen saker på ett helt annat sätt. Jag tycker verkligen att en hundring är mycket, och att åka buss kan till och med vara jobbigt då man sitter och tänker på hur mycket pengar som går åt. Förr så var en tjuga inget för mig, nu kan det ge mig illamående.
Det jag tror att jag vill komma fram till, med detta virriga inlägg, är att vi borde verkligen tänka på vad vi har. Klyschigt men sant. Jag är så tacksam att jag har någonstans att bo, att syster är snäll nog att inte kräva hyra då hon vet att jag inte har råd, att jag får mat varje dag, att jag har råd att gå på LOBC, att jag ens har råd att ha en mobil nu när jag knappt tjänar några pengar. Pengar kommer och går, och man borde verkligen värdesätta varje ynka krona man har för du vet aldrig hur länge den finns kvar.
Kommentarer
Postat av: Paulina hilding
Fint ! :)
Postat av: L_F
Så sant som det är sagt. Bra skrivet.
Postat av: Thousandways
Bra blogg, spana gärna in våran nya modeblogg på devote.
Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)
URL/Bloggadress:
Kommentar:
Trackback