Firandet av kusin Johanna och mamma
Gårdagens firande var riktigt trevligt. Jag hade ju inte träffat dem på väldigt länge så det var kul att få ta igen lite tid. Att få träffa lilla Theo och Tim var ju en av höjdpunkterna: Theo har ju börjat gå omkring och prata, och Tim hade jag ju inte träffat förut som är släktens senaste tillskott. Ja, konstigt kändes det. Men roligt var att Theo så lätt kunde säga mitt namn, hjärtat smälte lite då. Barn, förstår ni, brukar inte gilla mig. Nej, i alla fall inte i den åldern. De börjar grina så fort de ser mig. Men inte dessa små underbara. De ler, skrattar och jag fick till och med en slängpuss från Theo när vi skulle åka.
Det kändes skönt att vara tillbaka i Flen och träffa släkt, det kändes som att det var såhär det skulle vara. Samtidigt känns det som att jag inte ska bo här. Jag vill bara iväg. Men det kanske är en fas? Ja, vi får se. Jag har ju tid att ta reda på det.
Kommentarer
Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)
URL/Bloggadress:
Kommentar:
Trackback